I min meditation efter några djupa andetag står jag vid en bäck i Amazonas djungler och solen som strålar genom lövverken blänker i det lilla vattenfallet och det är så fridfullt och vackert. Det enda som hörs är fågelsång och rop från apor i närheten.
Det har kommit en man från en av indianbyarna till bäcken och han står och funderar över hur den har minskat i vattenmängd i jämfört med hur den såg ut för bara några år sedan. Han är bekymrad och frustrerad över hur mycket som har förstörts i djungeln som är ett hem för så många olika varelser, men som har blivit förflyttade allt längre in i den täta djungeln. Många är de hövdingar som har försökt göra sig hörda för att försöka rädda denna fantastiska del av världen och som är så viktig för resten av världen i sin uppgift att rena och ge syre från denna enorma mängd skog.
Denna skog blir tyvärr allt mindre för att människorna måste få utrymme med att bruka jorden, men ingen hänsyn tas till den ursprungliga befolkningen som har sina boningar och liv i denna djungel. De anses inte värdiga att lyssna på när de varnar för vad som kan hända när man skövlar så mycket skog för åkerbruk som med tiden blir en utarmad jordmån med öken som följd. Den ursprungliga befolkningen har så stor kunskap och erfarenhet sedan generationer tillbaka, men de är inte sociala i den meningen med att de bor i städerna, utan de ses som outbildade vildar som ingenting kan om naturen, men ingenting kan vara mer fel. Dessa människor har en stor kunskap i olika växters betydelse i läkekonst och även som föda och som de flesta läkemedel kommer ifrån. Deras levnadssätt skulle många människor må bra av på grund av den harmoni och glädje som naturen ger dem. Det är ett mycket harmoniskt folk.
Visserligen är Amazonas djungel väldigt stor och det är inte den enda djungel som finns på Jorden, men tyvärr skövlas träd i alla djungler med att människorna har ökat i så stort antal och breder ut sig med sina odlingar och även byggande med bostäder och industrier. Detta blir på bekostnad för de människor som lever i dessa djungler och som får det allt svårare att leva på sina egna villkor, för att de trängs undan för en ekonomisk vinning. Även kvinnorna i dessa indianbyar har börjat sätta sig upp mot de stora skogsbolag som tycker att de kan skövla hur som helst utan att ta hänsyn till de som bor i djungeln och det är kvinnor som är krigare för deras stammar. Det finns inte så många människor i världen längre som tillhör en minoritet och det är något som alla borde värna om istället för att förskjuta dem som mindre värda i jämfört med alla andra i befolkningen. Tyvärr är detta bara början med en utveckling som sker på människors bekostnad. Den ekonomiska vinsten är det enda som räknas och på det sättet blir det konflikter i världen när många blir skadade för att några ska ha makten och kontrollen.
Mannen från indianbyn vädjar till försiktighet i naturen och speciellt i de stora djungler som finns i världen. Dessa djungler är en skatt med all denna rikedom i växter och djur som behövs för denna artrikedom och mångfald som berikar alla oavsett om man bor i djungeln eller i städerna på Jorden. Dessa tropiska djungler är särskilt känsliga för förändringar på grund av att många växter endast finns i dessa djungler. Stora skogsareal finns på andra ställen i världen som även blir skövlade på träd för virke till hus bland annat. Denna skog är inte lika känslig som de djungler som finns i tropikerna eftersom både djurriket och växtligheten är så unik i jämfört med de skogar som finns i de nordligare länderna på Jorden. Kärleken till allt levande är så viktig för dessa människor som lever i sina byar i djungeln och som bidrar till en levande natur och med ett ansvar för en frisk djungel, vilket många ledare bör ta hänsyn till.
I ljus och kärlek